söndag 13 april 2008

Unga svenska talanger

Kan normalt sett inte påstå att jag trots mitt hockeyintresse följer NHL så speciellt noga, men jag läser trots allt resultaten och tittar lite när jag kommer åt.

Det som slår en är hur många svenskar som gör bra prestationer i NHL just för tillfället: "Foppa" förstås, vilket jag väl ändå får erkänna att jag inte trodde, Lidström, Holmström... OK, det här är rutinerade killar och även om det går bra för dem så är det väl ingen som höjer på ögonbrynen.

Men en kille som Loui Eriksson kan jag inte låta bi att förvånas över. Han ansågs vara en jättetalang för några år sedan när han lånades ut från Frölunda till Bofors. Han gjorde ingen succe här - jag minns honom som en ganska flängig spelare - fysisk men med en tendens att vara på fel plats och med en ganska dålig teknik, inte alls vad hans rykte sa när han kom. Å andra sidan gjorde han bara 2 matcher här, så man kanske inte ska bedöma honom efter dem. Men just nu verkar det mesta gå på räls för Loui som hittills den här säsongen gjort över 30 p för Dallas.

En annan succesvensk är ju Alexander Edler som åkte över redan som 17-åring för att spela juniorhockey och som i år fått sin genombrott i Vancouver och vad jag förstår är högaktuell för VM.

Poängen jag väl egentligen vill komma fram till är ett citat från Zlatan: "talang finns det många som har, men viljan att bli bäst är det färre som har".

Vad jag menar med det är att många av de unga spelare vi ser i ettan, allsvenska och för den delen i Elitserien, har potentialen. I rätt miljö blommar de ut, hittar viljan och drivet. Det är lite det, tror jag som varit kännemärke för Bofors (och Rögle) att man hjälpt talanger att hitta rätt, och det är därför många talanger söker sig hit. Det år man hittar de rätta talangerna och de mera rutinerade spelarna får vara skadefria och man kan få ett fungerande lag - då spelar inte miljonerna i löneskillnader någon roll, utan då är det hunger och drivkraft som spelar roll.

Det är därför Mora gick upp, det är därför Rögle gick upp, det är därför vi kan fortsätta hoppas...

Inga kommentarer: